Till frukost bjuds det på tyska frallor med ost och marmelad, ser geschmäkt!
Dagens aktivitet blir till att försöka ta sig in på Oktoberfest, någon gång måste man ju lyckas.... Men ack så fel vi har, tälten är överfulla redan tidigt på morgonen (läs 13.30) så vi får återigen lomma där ifrån med svansen mellan benen. Men mastermind Wigge har en plan B, en traditionell Biergarten är nästa anhalt. Jag måste erkänna att tyskarna kan det där med mysiga ölinrättningar och ingen blir besviken över den alternativa destinationen. Väl på plats så skålas det i öl och rumpstekar med kartoffeln.
Sakta men säkert känner vi våra superkrafter komma tillbaka. Ett gäng timmar och enlitersöl senare är det dags att dra vidare. Vi kommer till slutsatsen att Oktoberfest blir tufft idag med, så vi åker hem till Wigge och har ännu en förfesten am der schwedisher style med strawberry daquiris och Håkan Hellström mixat med vuxenkonstnärsljud. Klockan senare är det återigen dags att bege sig ut i den tyska natten. Denna gång har vi bundit ihop oss i ett snöre för att förhindra eventuella borttappningar.
Efter en mogen och lugn afton i München känner vi matlusten komma krypande. Och som dom sanna gourmander vi är väljer vi en av de finaste snabbmatsställena som världen har att erbjuda (av finansiella skäl kan vi inte nämna namnet på denna restaurang eftersom vi ligger i förhandlingar om eventuella sponsorkontrakt). Kilarn förklarar stillsamt för mig i kön att han tar denna beställningen, och han ska också göra det med en fransk/engelsk brytning. Tydligen kommer det även ett visst mått av dryghet mixat med djurrättsaktivism tillsammans med denna brytning. "I vuud like ai eeh rhaamburger", är ljudet som kommer ut ur kilarns strupe när det är hans tur. Damen i kassan blir varken förvånad eller imponerad med tanke på var vi befinner oss. Hon pekar på tavlan och frågar vilken typ av hamburgare han vill ha. Den envetne fransmannen fortsätter... "I vuud like ai eeh rhaamburger". Så här håller det på en stund och enligt skumpa gör givetvis Kilarna a.k.a Fransmannen Karl succe. Men Skumpa är som alla vet utrustad med ett stort samvete och tycker lite synd om damen. För att kompensera allt hon fått utstå så smäller jag in en liten beställning till mig och Karl. Fyra double Whopper cheese deluxe med plusmenyer och cola att dricka. Medans vi får vår beställning så står Karl och förklarar vänligt för daman och alla andra som vill lyssna att "aeh meeat iisa müürrdaar".
Vi slår oss ner för att njuta av våran nätta måltid och en stund senare inser vi att vi kan möjligen ha tagit oss lite vatten över huvudet. Men det är försent, ett kilo kött per skalle senare är vi på väg in i köttkoma. Som tur är kommer Wigge och Fege till vår undsättning och kan leda oss därifrån. Köttkoma är inget att leka med, efter hjärtinfarkt är det den näst vanliga dödsorsaken i Uruguay under de senaste 50 åren. Vi kommer överens om att en taxi hem är en bra idé och vi kan lägga ännu en fantastisk afton till handlingarna!
Jimmy P Andersson
2 kommentarer:
Jag tycker att Wigge var den enda som gick inför Oktoberfestivalen. Jag tänker på de fina Läderhosen som han har på sig på ett av korten!
Hälsningar
Peter "tysken" Antoine
hahaha kilarn, vilket genidrag o vara dryg o låta Skumpa beställa... brukar ju inte sluta lite de inte!!! hahah meat is murder!!
Skicka en kommentar