Oktoberfest, del eins

klockan är 04.45, en ferarriröd Volvo 440 svänger in på borgvägen ackompanjerad till det lätt smattrande höstregnet som för tillfället råder. Den försat etappen på vår resa är på gång att ta sin början. En farlig men ack så nödvändig resa genom den skånska myllan för att så småningom nå fram till Svågertorp och vidare över das brücke till Kastrup. Fege pratar fett, Fege älskar fett, Jimpa älskar Fege, så Jimpa lyssnar.... Resan flyter på utan större incidenter, 440 håller och vi svänger in på parkeringen. Det är inte alldeles lätt att välja... Ska vi stå på Kanada, Tysklands eller Nepals parkering? Efter en tids dryftande faller valet på Nepal. Inte helt omöjligt är det av sympatier för lamor som fäller avgörandet. Ett biljettköp och en tågresa senare är vi i Danmark. bagaget checkas in och Fege gör sig rolig över en stackars dansk som har ansvar för att vinka in alla resande till säkerhetskontrollen. Men jag får ge honom att han såg fan oproportionerlig ut alltså... Telefonen ringer, det är kilarn som Fege har på tråden. Mannen med det stora hjärtat som endast överskuggas av hans vader. Han ska flyga från El Stockholmo och möta upp oss i München efter en detour genom schscweiyz (eller hur det nu stavas....). En Panini senare är det dags att gå mot gaten, palnet ska bordas men fege har unfinished bussines. Han måste pissa, mannen som planerar allt in i minsta detalj har glömt att tömma sin blåsa och den elaka städtanten har blockerat ingången med sin vagn. Fege försöker med handikapptoan men det går inte vägen, om det är inkompetens eller samvetet över att han inte är handikappad som spelar in låter jag vara osagt men han lyckas inte få till det. Med fege pissnödig som en älg boardar vi planet och lyfter mot sydligare breddgrader, Euforin sprider sig i kroppen. Snart är det Oktoberfest......

Jimmy P Andersson